20. feb, 2017

En dyster dag

En dyster dag som idag ger inga uppslag att fotografera. Glasögonen blir snabbt dimmiga av regnet och blåsten är så kraftig att det nästan är omöjligt att hålla kameran stilla. Inga människor syns så långt ögat når ej heller fåglar som ju annars är synliga någonstans, antingen i skyn eller på land. Ensam skyndar jag vidare mot hemmet för att sätta mig vid symaskinen och kanske åstadkomma något nyttigt av ena eller andra slaget. I lampans varma sken känns det mer behagligt än att vara ute en dag som denna.(Min lilla nysatta pensé`står så gulligt och tar emot mig där på bordet, vid hemkomsten, trots den hårda blåsten.)