5. jul, 2017

Herrgårdsbegonia

Äntligen, kan jag väl säga att det på riktigt börjar ta form i potter och krukor. De trogna begonierna kommer nu starkt och de lyser upp mycket med sin eldröda färg. Rött skulle jag sakna oerhört, om jag inte hade lite "klickar" här och där. För övrigt så gör starka färger mig glad, Dock fodras en grön bakgrund, som här t.ex. med det svajande elefantgräset som sällskap. Det blir i mitt tycke perfekt. Men smaken är som bekant som baken, det skulle vara ensidigt om alla tyckte samma. Jag kan mycket väl tycka om dämpade vita, grå eller på annat sätt ljusa färger. Det viktiga är sammansättningen. Sen tycker jag ändå inte att man ska vara ängslig för att det blir lite fel. Det är bara till att ändra nästa gång, eller nästa år. Det är det man lägger lite tid på under vinterns mörka dagar, att anteckna lite om hur det var och hur det ska bli. Allt har sin tjusning, både att tänka på det och att verkställa sina drömmar, i den älskade trädgården. Idag den 5 juli , har solen nästan förtrollat oss hela dagen. Det känns alldeles, alldeles underbart. Alla av regn, bruna och förstörda blommor har klippts bort och för ögonblicket är allt supersnyggt. Det känns i ryggen och nu ska det bli skönt att njuta av det goda man gjort sina växter. Jag tycker nästan att de ler mot mig.