25. jun, 2017

Bild

Regnet det bara öser ner och jag har regnkappan på när jag ser till mina skyddslingar som behöver hjälp med att skaka av sig de tunga vattendropparna. Krassen är en växt som klarar sig själv och lyser med sina starka färger, de är liksom solen i sig själv. Ja vad ska man tycka? Nu har vi fått det regn som behövdes och lite till, så nu vill vi ha en slösande sol över våra kära blommor. Jag lider med de små bin och humlor som letar frenetiskt och skyr det blöta. Fingerborgsblommorna, (som är ganska få i år) är väl de blommor som har en torr ingång för de små liven och man riktigt ser hur glada de blir att hitta in till sitt mål. Ovanligt många är de bin som ligger döda lite varstans. Det är lite sorgligt att se, men vad gör man? Jag tycker mig göra vad jag kan med att ha blommor som både de och jag tycker om, men man har ändå inte kunskapen fullt ut vilka blommor som är mest och bäst åtråvärda för dessa små raringar, som gör så mycket nytta för oss. Jag tror jag ska studera mer om detta alltmer viktiga ändamål.