24. apr, 2019

Nu vill de ut..

Lite spinkiga är de allt efter den långa innevistelsen, mina pelargoner och säkert längtar de ut i friska luften och sol och vind. Men dagens isiga och omilda vind tränger bort mina tankar om att göra dem till viljes. Bildens härliga rosa "hängpelargon" är färdig att slå ut sina knoppar, men som det ser ut idag får den vänta ännu några dagar till den får sin "frihet" under terrasstakets skydd. Allt har annars kommit långt med sin grönska och det känns liksom nästan som i mitten av maj och det gläder ju oss här i kustens lite okynniga väderlek och man ligger verkligen riktigt i startgropen att ställa ut bl.a. stora fina daturor och hibiskusar och få fint så där lite på en gång. Det är nästan som "kosläpp", man känner riktig glädjeyra och när man då varit hos sin trädgårdsmästare och valt ut lite färggrann grannlåt där också, ja då känns det gott. Mina "sådda" blommor är inte av den digniteten att de än så länge förhöjer färgskalan i min trädgård, utan de får komma till allt eftersom då de får sin utsedda och passande plats i paradiset. Det är en ljuvlig tid, denna förberedelsernas tid då man målar upp en bild i sitt huvud hur det ska komma att se ut när det är "färdigt", men oftast blir det aldrig riktigt så, kanske blir det överraskande mycket bättre, det vet man inte så säkert och det är det som är tjusningen.