14. mar, 2019

Helt oberörd

Den fina kryddbusken med de aromrika bladen har stått pall hela långa vintern lika fräsch och vacker, det tycker jag faktiskt är ett under om än den har fått sin plats i den mest skyddade söderhörnan, (jag har tyvärr tappat namnet på denna fina örtbuske, men det dyker förhoppningsvis upp igen) men för ett antal år sedan blev den forslad från ön Korfu som frön och som jag nästan glömt bort vad det var för frön som låg där i resväskans lilla trogna "frögömma". Nästan som lammöron är dessa vackra grågröna blad och ger blommor i gult utåt sensommaren, ett riktigt fynd med andra ord och dessutom ett mycket vackert minne från den övergivna, stekheta och spännande tomten, där vi inte kunde förmå oss utan att gå in och undersöka lite, där fann vi denna krydda och en hel del andra mysiga växter, det är ett underbart minne som denna lilla buske framkallar många gånger om. Ja det är väldigt kul att under årens lopp ha plockat på sig ett litet "minne" än här och än där, det väcker starka känslor till liv ibland. Det som är ett mest påtagligt kärt minne är en liten apelsinkvist från Dwigth Street i San Diego som vi lyckats driva upp till ett i nuläget fint litet träd, det är verkligen ett stort och härligt minne av då mitt barnbarn tog sin masterexamen där. Bättre kan det nästan inte bli.