19. sep, 2018

Än finns något vackert

Dagen har ägnats åt nerklippning och "förstörelse" kan jag lugnt påstå om än tveksamheten ibland tog överhanden. Det är inte roligt att klippa ner kanske fortfarande lite blommande växter, men så vet man ju att det ändå snart är förbi och det kanske känns bra då att det liksom är gjort. I alla fall har vi idag gjort det mesta i trädgården färdigt för "vintervila", det som är kvar får vara kvar fram till nästa vår, och vi har delat på de växter som skulle delas såsom liljor och flox och liknande, allt har fått en ny och förhoppningsvis bättre plats. Det känns i ryggen efter en hel dags grävande och flyttande av växter, så när sista spadtaget har gjorts känns det verkligen skönt, när man står där och blickar ut över det hela och känslan av belåtenhet infinner sig, ja då är det liksom belöning för mödan att kunna visualisera om hur fint och förnyat det kommer att bli till våren, men säkerligen upptäcker man fler "görasaker" efter hand, trädgårdsarbete tar liksom aldrig riktigt slut.