25. maj, 2018

Trädpionen

De är obeskrivligt fina, de skira, silkespapperstunna blommorna på den höga, men lite kala trädpionen, ljuslilarosa i mitten, sen en vit genomskinlig färg, som är riktigt svår att beskriva. Den är mycket högre än jag själv, så tyvärr kan jag inte fota ner i den sköna "blomkorgen", i vars mitt man kan drunkna av välbehag. Synd är att mina två andra är ungefärligen lika, den ena förvisso med gult mitt och den andra kanske lite mer rosa. Det skulle vara roligt med en riktigt färgglad i rött kanske. Men ibland blir det så här när det handlar om "fådda" blommor och som sagt är jag djupt förälskad i de befintliga. Väderleken just nu är helt perfekt åt dessa växter, det får inte blåsa för mycket, det är förödande för dessa spröda blad och blåst det är vad det har gjort, visst både i fjor och året innan, så jag njuter i fulla drag av att de står och ser så välmående ut dag efter dag. Detta underbara är ju alltför kort ändå utan att blåst ska förstöra och förkorta.