16. maj, 2018

Äppelblom

Ett långt och djupt andetag måste jag ta när jag sakteliga träder in i den begynnande alle som äppelspaljeerna nu börjar anta. Det är en av vårens höjdpunkter både här hemma och ute på vackra Österlen, där vi bara måste ta en tur snarast. Det är en kort tid egentligen som dessa urtjusiga blickfång går att njuta av, ganska snart är det för sent och så har det många gånger blivit. Men då har vi i alla fall haft vårt eget äppelblomsparadis att njuta av. Allt skenar iväg så fort när det väl kommit igång, så då skulle jag gärna bromsa upp litegrann och det känns alldeles speciellt nu då mina göromål går med halvfart, men tiden går fort och det ska väl snart gå på helfart igen ?!. Det bästa med att gå på sparlåga är att det blir att man sitter mer ner och tittar på fågellivet, som i dessa dagar verkligen går på helfart, koltrastarna ilar fram och tillbaka på gräsmatta, stannar och lyssnar och vips har dom en eller flera feta, sprattlande daggmaskar i sin näbb och sen snabbt till bo och väntande alltid hungriga ungar. Det är en fröjd att beskåda deras allvar att föra släktet vidare. Ibland undrar jag om vi människor kan mäta oss med dessa strävsamma små varelser och svaret lär jag aldrig få. Härligt är att finnas till i denna givmilda, generösa tid av naturens fantastiska gåvor, det gäller att ta till sig och verkligen "smaka" på allt som bjuds och idag ska de första rabarberna hamna i en lättgjord paj, som jag förhoppningsvis ska kunna fixa till, jag känner redan smaken av den mjälla rabarbern med ett stänk av kanel. Mums, mums!.