16. feb, 2018

Värd att spara

Det är inte dumt med återvinning som man verkligen kan tala om när det gäller julrosen. Först njuter man av dem under ganska lång tid vid jul och tjusas av dess vackra intensiva färger, sen när man tröttnat är det bara att klippa ner den ( istället för att kasta) och snart börjar nya späda skott att titta fram. Det tar ett tag innan den sen förvandlas till en mycket vacker sammetsgrön växt, men det är onekligen värt all väntan. Mina två praktex. glömde jag bort ute i rabatten, skam att säga, men det gjorde jag faktiskt. Jag hade alltså grävt ner dem lite i skydd av en annan buske och de stod där gröna och fina hela sommaren och försvann liksom med den andra busken när hösten kom och den tappade sina blad. Döm om min förvåning när jag sent om sider fattade vad som stod där och såg konstig ut. Ja, förvåningen var stor och då var det liksom försent, för det fanns inte mycket vackert kvar. Så kan det gå när det finns allt för mycket som pockar på, men nu är en ny på gång och det är inte lönt att gråta över spilld mjöl så att säga. Men jag tror nog att jag ska låta den befintliga få stanna i sin kruka som jag brukar göra för säkerhets skull.