14. feb, 2018

Vårligt i luften

Det kändes väldigt skönt i solen som i dag var ganska så mycket framme och värmde. Jag försöker alltid gå så mycket som möjligt är med ansiktet mot solen för ansiktet är ju det enda stället på kroppen, (som inte är insvept i kläder) som är tillgängligt för att bli bjuden på den viktiga vitaminen som vi så väl behöver. Min stackars modell namne som står så bar till ingen nytta saknar den förmågan, man nästan fryser själv när man tittar på henne. Men snart kommer solen att göra hennes omgivning skyddande och behaglig, man ser att mycket börjar vakna och de första små "videkatterna" fångade jag på en annan bild, men de syns inte utan att man vet var de är, men huvudsaken är att det är på gång i naturen, det där underbara som kommer varje vår. Det är då man riktigt känner hur stort det är att finnas till i denna för tillfället aningen blöta och murriga värld. Havet doftade så rent av salt och tång och fem vita svanar svischade förbi därute över böljorna och gjorde "rundan" än behagligare. Tankarna sysselsatte sig en del med vilken plats rönnsumaken ska få av två möjliga, det är viktigt att det blir den rättaste. Det ska både bli snyggast och säkrast, med tanke på rotskotten som gärna dyker upp var dom vill. Det är skönt att gå så där och filosofera över allt och ingenting ibland.