28. jan, 2018

Sydvästvindar

Tänk vad ett par dagar kan göra skillnad. Idag stod de där plötsligt, mina vithätteklädda små vårbudbärare, snödropparna. Jag har verkligen kollat in de flesta dagar jag passerat mina "smultronställe" vad gäller vårtecken, men inte förrän idag såg jag dem stå där lite blygsamt uppkomna. Så glad man kan bli av detta "lilla" som återkommer varje år det är egentligen helt otroligt. I den annars mycket hårda sydvästvinden fanns inte mycket att begrunda, samma ödsliga och av människor övergivna plats, vintertid, är konstigt att ta in, när den om sommaren är "sprängfylld" av människor i olika sammanhang. Då är varje bänk och varje stig omöjlig att vara ensam om, det känns faktiskt lite underligt, för faktum är att den här tiden som för det mesta är kall och blåsig, så har den i alla fall sin tjusning i allra högsta grad, man känner sig rik som har allt detta för sig själv en stund, liksom.