10. nov, 2017

Bild

När man ser alla lövhögar som min man varje dag samlar in förstår man hur mycket växter man egentligen har i sin trädgård. Det tar liksom aldrig slut riktigt med de där löven, men det är så härligt med grönska, det behöver inte vara blommande allting. Häckarna som är av bok är väl de som sist blir kala, dom bladen virvlar mest hela vintern lång, kanske till grannars harm, men samtidigt har de varit många till lä och behag under sommaren "lång". Vi tycker ju om att få vara lite anonyma bak den höga häcken, där man kan strosa runt i morgonrocken och mysa. Det känns verkligen priviligierat att ha det så och den dagen då detta inte är möjligt vill jag knappast tänka på. Bambun som jag har en stor skyddande dunge av är väl den enda som inte tappar sina löv. Murgrönan står också förunderligt fräsch året runt och som man kanske skulle kunna gagna mer till insynsskydd, men som jag endast har som dekorativa "pelare", snyggt så tycker jag. I dagens hårda blåst är det ganska skönt att sitta och drömma sig tillbaka bland blommor och blad.