4. nov, 2017

En stund i paviljongens värme

Idag var det bara en så fin dag med nästan ingen vind och ett ljus som liksom förtrollar. Det var bara ett måste att ta vår lunch i paviljongen, som ju är till hälften inne och hälften ute, dock med växtligheten utanför nedgraderade till endast knappa grönska. Men en härlig stund blev det och faktiskt riktigt varmt och skönt, dock med jackan på. Vi tycker att varje liten stund det går att behålla kvar av utesittande måste tas tillvara och som sagt var dagen förvånande behaglig för detta ändamål, trots frånvaron av de blommande sköna herrgårdsbegonierna och mina älskliga ligularier utanför den öppna dörren, så var det en stund som vi kommer att minnas när den annalkande vintern är ett faktum. Ibland behövs detinte stora saker för att glädjas lite.